Personuppgiftslag (1998:204)

Personuppgiftslagen innehåller bestämmelser som skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Personuppgiftslagen, som trädde i kraft den 24 oktober 1998, bygger på ett EG-direktiv och ersätter datalagen. Personuppgiftslagen gäller då personuppgifter behandlas i verksamheter som bedrivs både av enskilda och av myndigheter. Däremot gäller den inte om uppgifterna behandlas av en fysisk person helt privat. Med behandling menas exempelvis insamling, registrering, lagring, sammanställning, bearbetning eller samkörning.

Regeringen och riksdagen vill att det EG-direktiv som ligger till grund för personuppgiftslagen skrivs om så att lagstiftningen blir mer inriktad på att ingripa mot missbruk av personuppgifter än på att reglera själva hanteringen. En särskild utredare har också föreslagit lättnader i personuppgiftslagen. Förslagen presenterades i betänkandet Översyn av personuppgiftslagen, vilket överlämnades till justitieminister Thomas Bodström 2004.

I mars 2006 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen, med förslag till ändringar av personuppgiftslagen så att behandling av personuppgifter som inte innefattar några större integritetsrisker underlättas. Ändringarna innebär bland annat att den som skriver personuppgifter i till exempel löpande text i ordbehandlingsdokument, i e-post eller på Internet, inte ska behöva tillämpa personuppgiftslagens alla hanteringsregler. Ladda ner PUL.PDF

 

Artikel tagen från www.regeringen.se/sb/d/1966